Temat för Bokmässan 2013 är Rumänien, ett land som har en mycket rik litterär historia. Denna historia kan avgränsas på olika sätt, till att antingen handla om all litteratur som skrivs av författare födda i Rumänien, all litteratur skriven på det rumänska språket, eller både och. Om man väljer den första definitionen räknas Herta Müller som en rumänsk författare, fastän hon skriver på tyska. Om man väljer den andra definitionen räknas även litteratur från Moldavien och regionen Vojvodina i Serbien in. Och väljer man den tredje definitionen så ingår alltihop.
Rumänska är ett romanskt språk, men rumänien är omgivet av länder där framför allt slaviska språk talas. Det allra första bevarade dokumentet på rumänska är ett brev skrivet med kyrilliska bokstäver, adresserat till borgmästaren Hans Benkner i staden Brasov. Troligen var de allra första texterna kyrkotexter skrivna på kyrkoslaviska, som också skrevs med kyrilliska alfabetet. I början var de böcker som trycktes på rumänska framför allt kyrkotexter av olika slag.
Under nationalismen och därefter
Som många andra delar av sydöstra Europa ingick Rumänien fram till 1800-talet i stora imperier. Landet var delat mellan Österrike-Ungern och det Osmanska riket. I många delar av det område där de de facto var den största befolkningsgruppen betraktades rumäner som andra klassens medborgare, och de fick t.ex. inte bosätta sig i vissa städer. Detta, i kombination med de idéer om nationell samhörighet och rätt till självstyre som spreds i Europa, fick många effekter. En av dessa var att kampen för självständighet inleddes. En annan var att utginvingen av böcker på det rumänska språket ökade kraftigt.
Efter självständigheten och enandet 1918 inleddes vad som brukar kallas den rumänska litteraturens guldålder. Under denna tid föddes den rumänska romanen, som ofta skildrade de senaste årens dramatiska historia, samtidigt som det fanns paralleller till äldre tiders folksagor och berättelser. Betydelsefulla författare var bl.a. Tudor Arghezi, Lucian Blaga och Mircea Eliade.
